Materialskolan

källa: http://www.sverigeskonsumenter.se/stilmedveten/kategorier/fakta/materialskolan/



Kläder kan vara gjorda av både naturfibrer och konstfibrer. Naturfibrer kommer antingen från växtriket, till exempel bomull och lin, eller från djurriket som silke eller ull. Konstfibrer är just konstgjorda fibrer.

Regenatfibrer är ett exempel på konstfibrer som är utvunnet ur ett naturmaterial, oftast trämassa från gran. Där är viskos och lyocell vanliga exempel. Syntetfibrer skapas på rent kemisk väg och är en slags plast som ofta utvinns ur petroleum. Det vanligaste exemplet är polyester.

Lär dig mer om material, A-Ö

Akryl:

Akryl utgörs av en kemisk förening väldigt lik plast. Jämfört med den liknande fibern polyester är framställningen av akryl mer komplicerad och resurskrävande. Det krävs lösningsmedel och väldigt mycket kemikalier och utsläpp av dessa kemikalier gör att akrylframställning får en stor miljöpåverkan. När akryl tvättas läcker mikroplastpartiklar ut med vattnet. De äts av plankton som äts av fiskar vars överlevnadsförmåga försämras. Akryl som material är känsligt för värme vid tvätt och får ofta noppor.

Alpacka:

Är ull från ett lamadjur, alpackan, som ursprungligen kommer från Anderna i Sydamerika. Ullen är väldigt mjuk. Alpackaull innehåller inte ullfett som andra ulltyper. Ullfettet kan orsaka allergi, därför kan alpacka vara ett alternativ för allergiker.

Angora:

Är ull från kaniner. Angoraull har varit mycket omdiskuterad efter nyheter om att kaniner i Asien har plågas när ullen rycks. Angoraull kan klippas istället för att ryckas och det behöver inte betyda att kaninen har lidit alls. Angoraull är mjuk och anses varmare än andra sorters ull.

Bambu:

Bambuträdet växer snabbt och det krävs inga bekämpningsmedel för att odla det. Oftast är det färdiga materialet i tyg bambuviskos och för att tillverka det krävs stora mängder kemikalier, ungefär 5,5 kilo för ett kilo viskostyg. Då används bland annat koldisulfid som är mycket giftigt och som kopplats till nedsatt fortplantningsförmåga och fosterskador. Viss bambu görs till textil genom en process som är bättre för miljön, då kallas det lyocell (se nedan).

Bomull:

Kommer från bomullsplantan som växer i buskform på stora fält. Det är det allra vanligaste materialet i kläder. Bomull tar lätt upp fukt, kan tvättas varmt, men skrynklar lätt. När bomull odlas besprutas buskarna med mycket bekämpningsmedel, om odlingen inte är ekologisk. Det går åt stora mängder vatten för att odla och tillverka bomull, det leder till att det ofta blir brist på vatten där bomull odlas. Läs mer om bomull.
"Bomull är ett väldigt tåligt tyg som däremot är lite svårare att få rent. Den tål temperaturer på 140 grader i torrt tillstånd och upp till 200 grader i fuktigt tillstånd. Bomullen påverkas knappt av ljus eller kemikalier och kan därför behandlas lite hårdare. Mal angriper inte bomull och kan därför med fördel användas som skydd för ylle av just denna anledning. Bomullen har odlats i många århundraden och längre ändå på vissa ställen, framförallt i varmare länder som t.ex. Egypten och Mexico så har man karaktärer från liknande kulturer så kan det ju lämpa sig. Bomull fanns även en kort period i Sverige under vikingatid, men det kan vara lönt att läsa på lite mer innan man ger sig in i den disskusionen. I framförallt England och Frankrike blev bomullsproduktionen stor under 1700-talet och med det också ett populärt modetyg. Egyptisk bomull sägs vara av en finare, långtrådigare kvalitet." - Kläder och tyger

Elastan eller Lycra:

Är en elastisk fiber som kombineras med andra material. Eftersom den är så töjbar används den ofta i till exempel baddräkter. Materialetsammansättningen liknar plast och kräver precis som alla andra sådana material en mängd kemikalier och lösningsmedel för att tillverkas. Dessutom släpps plastpartiklar ut i naturen när materialet tvättas. Det här påverkar vattenlevande organismer negativt.

Hampa:

Växer utan att bekämpningsmedel eller konstgödsel behövs. Den kan växa på näringsfattig jord och binder dessutom jorden med sina långa rötter och motverkar på så sätt jorderosion. Hampa är helt biologiskt nedbrytbar. Materialet känns och ser ut ungefär som linne och är starkare än bomull. Än så länge är utbudet av hampakläder ganska litet, men det är ett bra alternativ ur miljöhänseende.

Kashmir:

Kommer från getter som lever i Asien. Från början kommer getterna från den indiska regionen Kashmir. Det är getternas vinterfällda ull som blir till trådar. Getterna själva har tyvärr en negativ inverkan på miljön eftersom de sliter upp gräset med rötterna när de äter. Det innebär att jorden inte binds lika bra och näringsämnen riskerar att spolas bort och marken blir öken. Kashmirplagg är väldigt, väldigt mjuka och ofta relativt dyra.

Kupro:

Eller cupro, är en regenatfiber (en konstfiber utvunnen ur ett naturligt material) och framställs av bomullsavfall. Tillverkningsrocessen liknar viskostillverkning (se nedan).

Lin:

Tyg av lin kallas linne. Lin kommer från stjälken på linblomman. Det är ett slitstarkt, men ganska styvt tyg som förr var vanligt i dukar och sängkläder. Att tillverka linne är en lång process. Här kan du se hur en traditionell lintillverkning går till. Lin odlas i relativt kalla länder, därför är risken för skadeinsekter inte så stor och odlingarna behöver inte besprutas på samma sätt som bomull, men inom konventionell odling används ogräsmedel. Linet vattenrötas oftast och det kan göra så att stora mängder syreförbrukande ämnen hamnar i vattnet. Jämfört med material som bomull eller syntet är lin bättre för miljön.
"Lin/Linne (Linne är vävt lin) är behagligt att bäranärmast kroppen, det svalkar och man svettas mindre. Linet absorberar 70% av sin egen vikt innan det känns fuktigt och ur miljösynpunkt ett bra val då linodling inte kräver lika mycket kemikalier som ex bomull. Det här är bra till underskjortor där du har kontakt med huden. Torkar snabbare än bomull och är en toppen kombination med ylle. Båda andas bra och håller värmen." - Kläder och tyger

Lyocell/Tencel:

Är en fiber som tillverkas av gran eller andra träd precis som viskos, men på ett mer miljövänligt sätt eftersom kemikalierna används i ett slutet system och lösningsmedlet som används är mer skonsamma mot miljön. Lyocell är en relativt ny fiber som är stark och tvättålig. Varumärket Tencel är samma sak som lyocell, men när du köper Tencel kan du vara säker på att träråvaran är certifierad med hållbarhetsmärkningen FSC.

Modal:

Modal är ett cellulosabaserat material från bokträ. Det är ett är ett varumärkesnamn och ägs av ett österrikiskt företag. Tillverkningen av Modal är snarlik den av viskos (se nedan), men med skillnaden att Modal alltid kommer från bokträ.

Nylon eller polyamid:

Nylon är ett företagsnamn och fibern är gjord av polyamid, en syntetfiber vars sammansättning liknar plast. För att få till fibrer som funkar för tyg krävs stora mängder kemikalier som riskerar att skada både människor och natur. Polyamid är ett starkt och elastiskt material som inte blir skrynkligt. Det torkar snabbt och drar inte till sig fukt. När polyamid tvättas läcker små plastpartiklar ut som skadar överlevnadsförmågan hos fiskarna i hav och sjöar.

Polyester:

Är den vanligaste syntetfibern och ett av de allra vanligaste materialen i våra kläder. Det är en stark fiber som är elastisk. Fiberns sammanfattning är mycket lik plast och den utvinns ur petroleum. För att göra fibrer krävs kemikalier som i stora mängder kan vara cancerframkallande och som också riskerar att läcka ut med allt det vatten som används i processen. När polyester tvättas släpps små, små platspartiklar ut med vattnet. Dessa minskar överlevnadsförmågan hos fiskar som äter upp dem.

FLEECE:

är värstingen vad gäller att släppa ut mikroplaster i naturen. Fleece oftast gjord av polyester och varje gång du tvättar en fleecetröja lossnar mer än 1 900 små, små plastpartiklar med gifter som följer med sköljvattnet ut i vattendrag, sjöar och hav. Det är sex till sju gånger mer plastpartiklar än annan polyester släpper ut. Partiklarna är för små för att fångas upp i reningsverken och går rakt ut i naturen. Där äter djurplankton upp dem som i sin tur äts av fiskar. Forskning visar att mikroplasterna på olika sätt försämrar fiskarnas överlevnadsförmåga.

Silke:

Siden är tyg av silkestråd. Det kommer från den kokong som silkesmasken spinner runt sig när den förpuppas och blir en silkesfjäril. Kokongerna läggs i varmt vatten så att limmet som håller ihop kokongen smälter och tråden kan lindas upp. Siden är tunt och vackert, men skrynklar lätt. Pupporna dör i processen. Vildsilke kan vara snällare mot djuren eftersom det ibland görs av puppor där larverna blivit fjärilar och flugit iväg. "Silke/Siden (Siden är vävt silke) Siden är ett dyrbart tyg av naturfibrer. Riktigt siden värmer dig när det är kallt och kyler dig när det är varmt. Det är dessutom väldigt lätt och mjukt, så den är vänlig mot huden. De glatta fibrerna ger utöver en vacker yta ett plagg som är motständigt mot smuts. En vanlig vädring räcker vanligtvis för att göra plagget fräscht igen. Siden är ganska flamsäkert och har en högre antändningstemperatur än trä. Riktigt siden kostar vanligtvis en del men det brukar vara värt det. Tänk på att siden på en bonde skulle väcka en hel del frågor då det vanligtvis bara är adel eller rika personer som har råd att köpa det. Ett sätt att ta reda på om det är äkta natur siden är att ta en liten bit och bränna den. Om det är äkta siden kommer biten att bli till aska. Om den snarare smälter har du fått en plastvariant. Siden bör inte maskintvättas. Vädring räcker vanligtvis för att ge plagget en fräsch känsla. Svårare fläckar bör tas med vatten och i grövre fall med vatten och specialtvål som finns att köpa hos de flesta kemtvättar." - Kläder och tyger

Viskos:

Tillverkas av cellulosa från gran eller andra träd. Cellulosan från träden behandlas med kemikalier för att bli en mjuk massa som spinns till fibrer. De kemikalier som används är farliga och riskerar att skada nervsystemet eller ge fosterskador hos de som kommer i kontakt med dem och om de släpps ut i naturen kan de orsaka stor förstörelse. Också när tyget vävs behövs mycket kemikalier och stora mängder vatten. Som material är viskos mjukt, andas bra, har ett fint fall och håller sin färg bra.
"Viskos är ett underbart naturmaterial som är lättskött och skönt att ha på sig. Det är en fiber som skapas av cellulosa från gran eller andra träd. Tyget är väldigt mjukt mot huden och har ett fint fall. Det är dessutom lätt att tvätta då smutsen lossnar enkelt Det bör där emot inte tvättas i mer än 40 grader och får absolut inte hamna i torktumlaren! Hängtorka är det bästa. Du ska kunna stryka det med tre prickar om det är 100% viskos enligt tvättråd." - Kläder och tyger

Ull:

När vi talar om ull menar vi oftast fårull. Det håller värmen bra och är varmt även om det är blött. Fettet lanolin som finns i ull är smutsavstötande och därför behöver ull inte tvättas så ofta, istället räcker det med att vädra. Ull är ett relativt bra alternativ för miljön, men när ullfettet tvättas ur ullen riskerar det att ge stora utsläpp av syreförbrukande ämnen. "Ylle/Ull (Ylle är vävd Ull) Ylle är ett tyg gjort av vävda ulltrådar. Ylletyger är väldigt isolerande och funkar därför lika bra när det är varmt som när det är kallt. Ylle kommer i en mängd olika tjocklekar och kan därför passa till tunna tunikor (långärmade tröjor) likväl som tjocka mantlar och rockar. Om man bränner en liten bit av ylle är det starkaste tecknet doften av bränt hår. Ylle brinner inte särskilt bra och värmer dessutom även när det är dygnsurt. Ylle bör bara vädras. Vissa maskiner har ett speciellt Ylleprogram. Handtvättar du plagget bör du se till att vattnet känns som mest ljummet mot huden. Speciella ylletvättmedel går att få tag i på tex Ica. Vill man se till att yllet inte drar ihop sig efter att tyget är skapat till ett plagg, finns tips Här på hur man kan göra det på ett bra sätt! Handtvätt och strykjärn enligt guiden är att föredra. Om du väljer att köra tyget i tvättmaskin, använd INTE vanligt tvättmedel och använd ALDRIG sköljmedel då det förstör tyget med en hinna som lägger sig på tyget!
Det är pgr av att ullen har en krusig fiber som gör att det bilda små luftfickor mellan hud och tyg, det är den värmen som faktiskt håller dig varm. Det blir som ett isolerande luftskick. Ull är dessutom vänlig för känslig och ömtålig hud. Ull går mycket bra att färga och det är lätt att göra rent med lättare form av tvättmedel. Det bör understrykas att Ylle INTE mår bra att tvättas i tvättmaskin! Det är bättre att hänga ut plagget ute och låta det vädra av sig istället. Alternativ handtvätt. Ylle i tvättmaskin gör att yllet mår dåligt eftersom maskinen slår sönder yllet. Ett tips är att hänga ut plagget så fort som möjligt efter lajv och ett tips är när det regnar eller snöar, då tvättar det lixom sig själv naturligt, av naturen! (Awesome för varma gosiga strumpor!). Vadmal är varmt och otroligt tätt. Det väger men det är det värt! Vadmal är stampad ylle så det är inte vävt alls och är nog ett av de varmaste tygerna du kan använda bortsett från päls." - Kläder och tyger

Merinoull är i dag ett vanligt material i exempelvis underställ och tröjor. Ett problem med merinoull är att fåren har avlats hårt för att ge så mycket ull som möjligt. Det finns ceritifierad merinoull som är garanterat muelsingfri, det betyder att fåren inte skalperats kring baken för att undvika fluglarver som annars är ett problem med just den här typen av ull. Köp hellre merinoull från Sydamerika som inte har problem med den här parasiten än från Australien eller Nya Zeeland.





Maskinstickade tyger - trikå





Jersey

Jersey brukar ofta innehålla några procent lycra/elastan/spandex, vilket gör att tyget håller färg och form bättre. Nackdelen är att den inte tål mer än 40-graders tvätt.

Interlock

Lite kraftigare än jersey, rullar inte upp sig i kanterna när man klipper, vilket jerseyn ofta gör.

Ribbstickad mudd

College



Tyger - olika vävningsteknink





Källa: https://www.tailorstore.se/tyginformation

Tuskaft

Tuskaft är den enklaste av alla vävar. Lika stora varp- och väfttrådar vävs samman en efter en.

Poplin

Poplin är ett tätt vävt tyg som, precis som tuskaftväven, konstrueras med lika tjocka garn i varp och väft. Skillnaden mot en tuskaftväv är att varpgarnet är mycket tätare packat, ofta dubbelt så tätt som väften.

Oxford

Oxford är ett tyngre tyg än poplin. Det är ett mjukt, starkt tyg vävt i en korgväv med två varpgarn parallellt och ett tyngre, mjukare fyllnadsgarn i väften. När den vävs med färgad varp och vit väft kallas den oxford chambray.

Pinpoint

Pinpoint, eller pinpoint oxford är en variation på oxfordväven. Garnet är tunnare vilket gör tyget till en subtil mix av poplin och oxford.

Fil-ā-fil

Fil-ā-filtyg vävs med garn i två snarlika färger vilket ger en oregelbunden effekt. Det är ett tunt och bekvämt material som lämpar sig för enfärgade skjortor.

Twill

Twill är en vävmetod som skapar ett diagonalt mönster i tyget. Dessa tyger är generellt sett mjukare och därigenom mer skrynkelmotståndiga, dock inte skrynkelfria, jämfört med många andra tyger.

Herringbone

Herringbone är en variant av Twillväven och den enda skillnaden är att mönstret liknar benen på en fisk.

Dobbyväv

En dobbyväv är vanligtvis en avancerad konstruktion för att skapa en textur i tyget. Ofta innehåller dobbyvävar flera olika garntjocklekar och vävtekniker, t ex små twill-ränder på en tuskaftväv eller ett zick-zackmönster.

Flanell

Flanell vävs som antingen tuskafts- eller twillväv. Det tillverkas av löst spunna garner vilket ger tyget en mjuk känsla och isolerande egenskaper.

Seersucker

Seersucker är ett tunnt bomullstyg, vanligtvis randigt eller rutigt, där garnet vävs på ett speciellt sätt för att ge tyget dess typiska ojämna yta. Ordet kommer från indien och de persiska orden "shir" och "shakar" som betyder mjölk och socker. Tyget andvänds ofta i sommarplagg och i sport- och casualkläder.

Satin

Satintygen är lite blankare än ett vanligt poplintyg och ger ett exklusivt intryck.